förkortning av ett ord eller en grupp av ord i skrift, t.ex. osv., etc., m.fl.

ett system av förkortningar som används i skrift eller noter för att spara utrymme.

förberedelse av redaktionellt material för tryck. redaktionell bearbetning av innehåll och stil. tekniska beteckningar, anmärkningar och tekniska anvisningar angående sättet att sätta, bryta och trycka.

annons, meddelande m.m., vanligtvis i större format; kännetecknas av typografi, tryckt på en sida.

indrag i början av ett nytt stycke i texten; en grupp rader som börjar med ett styckesrader och avslutas med en slutrad.

se accenttecken.

högtidstryck, t.ex. affisch, inbjudan, etikett, formulär, m.m.

samling av sidor med klistrade kopior av filmer, som används för att identifiera dem, fastställa ordningen och definiera grunden.

annons, reklam.

typsnitt inspirerat av antika romerska inskrifter med vertikalt ställda, rundade och varierande linjer i tjocklek. medeltida, även kallad renässans – namnet på en grupp av tvådelade typsnitt med liten skillnad mellan tunna och tjocka linjer.

ytan tryckt med fullständig färg (utan halvtoner); zinkplåt med slät yta, som används som form i tryckteknik.

grafisk symbol i form av ett övre kommatecken, som indikerar en bortfallen vokal (t.ex. l'ange, istället för le ange) eller separerar ändelsen i utländska ord (t.ex. Verne'a, savoir vivre'u).

enhet för mått av författararbete, som innehåller 40 000 tecken eller 3 000 cm² illustrationer, eller 700 rader poesi. Författararbete i form av manuskript bör utföras på A4-papper, på en sida och innehålla 30 rader per sida. Varje rad bör innehålla 60 tecken, inklusive mellanslag. 22 sidor av ett sådant manuskript utgör en författarark. Författararket innehåller 40 000 tecken – bokstäver, siffror, interpunktionstecken och mellanslag. Titlar och levande sidnummer räknas inte till författararket. För grafiskt innehåll antas att en ark motsvarar 3000 cm².

enhet av storlek för tryckproduktion, som omfattar antalet kolumner som får plats på ett AB2-papper tryckt på båda sidor, eller antalet kolumner som får plats på ett en-sidigt tryckt AB1-papper.

Enhet för att beräkna volymen av material i en publikation. Gäller allt material – både det som tillhandahålls av författaren och av utgivaren. Publikationsarket innehåller 40 000 tecken eller 3000 cm² grafik eller 700 rader poesi.

se grafisk layout.

godkännande av föreläsaren eller talaren av texten skriven från muntligt framförda uttalanden; godkännande av författaren av texten av en anpassning eller arbete som har genomgått större redaktionell bearbetning; godkännande av författaren av texten av översättning till ett främmande språk.

(termer) ofullständig slutrad avsnitt placerad i början av kolumnen eller bruten i en flerkolumns layout.

förteckning över böcker eller tidskrifter som omfattar hela litteraturen (allmän) eller specifika kunskapsområden (speciell) med angivande av grundläggande utgivningsuppgifter.

vetenskapen om boken.

bindningsåtgärd som innebär att en fåra trycks ut på ställen där papper, kartong eller papp är vikt; omslagspapper bigas innan det används för inbindning.

typografisk komposition där vissa delar av innehållet (särskilt i akcidens) bildar rektangulära former.

införande i manuell sättning av omvända typsnitt för att reservera plats för saknade eller oläsliga bokstäver. Vid brytning – reservera plats för införande av klischéer eller tabeller.

förvrängning av ord eller innehåll till följd av omflyttning eller utelämnande av bokstäver, omflyttning av rader eller avsnitt. Fel som uppstår på grund av bristande efterlevnad av teknologiska regler och justeringsanvisningar.

sidan eller inre avgränsad del av tabellen som förklarar innehållet i de horisontella rubrikerna.

typsnittsstorlek 9 punkter.

i biblioteksterminologi en bok med upp till 64 sidor, häftad med omslag genom ryggen; i tryckeriet, en bok med mjukt omslag (kartong).

typsnittsstorlek 11 punkter.

typsnittsstorlek 3 punkter.

Grafisk tecken i form av två snedställda övre streck med en horisontellt avskuren nedre ände.

metod för att framställa plåtar för tryckteknik med hjälp av fotokemiska och mekaniska metoder; anläggning där plåtar tillverkas.

typografisk komposition som kännetecknas av en sida som bildar en vertikal linje och den andra med en oregelbunden linje.

flerfärgad litografi.

formel.

typografisk måttenhet som är lika med 12 punkter; storleken på typsnittet 12 punkter.

det gammelslaviska alfabetet (andra varianten), härstammande från grekiskan. Det uppstod i slutet av 800-talet och början av 900-talet. Det fick sitt namn efter aposteln för slavarna Kyrillos-Konstantin, även om han inte var dess skapare.

ett ordagrant återgivet utdrag från en utländsk text eller muntlig yttrande, vanligtvis inneslutet i citattecken.

tryck som publiceras periodiskt vid bestämda tidpunkter, under samma titel, försett med fortlöpande numrering. Beroende på frekvensen av publicering kan tidskriften vara en dagstidning, veckotidning, tvåveckorstidning, månadstidning eller årsbok.

grundmaterial för typografi i manuell sammansättning; en rektangulär kropp gjord av tryckmetall, trä eller plast.

typsnitt av större storlekar, använda för att sätta affischer; nedskurna typsnitt med utstickande delar över pelaren (t.ex. accent över bokstaven Ś versal); hängande i kursiv eller i kalligrafisk stil med utstickande delar åt höger eller vänster utanför pelaren.

författarens anteckning som ägnar sitt verk åt någon.

ofullständiga eller skadade typsnitt.

eller diamant – en typgrad som motsvarar 4 typografiska punkter.

se accenttecken.

fotografisk positiv gjord på genomskinligt material.

upprepningstecken i form av två nedre kommatecken, centrerade i ordet de refererar till.

komplettering till ett verk (t.ex. encyklopedi) eller tidskrift, som mer utförligt diskuterar utvalda ämnen.

vid uppkomsten av en ofullständig sista rad (så kallad bastard) i början av en kolumn, skriva till text eller öka avståndet mellan orden i raderna före den sista fulla raden i ett annat stycke för att få en extra rad.

processen att göra avtryck från en tryckform med hjälp av tryckfärger. Tre grundläggande tekniker särskiljs: högtryck, plantryck och djupptryck; avtryck gjort från en tryckform; i juridisk mening – ett grafiskt verk som tryckts mekaniskt eller med kemiska medel, avsett för spridning.

produktionsanläggning inom tryckeribranschen som utför arbete inom tryckning; en akcidenstryckeri som utför alla typer av tillfälliga arbeten kallade akcidens; ett verk (eller avdelning) vars produktionsområde omfattar böcker och broschyrer; en tidningsverk (eller avdelning) som producerar tidskrifter och tidningar, oftast tryckta på rullmaskiner (rotativa).

ett träblock (buxbom, päron) vars yta har graverats med en bild. De upphöjda delarna täckta med färg överför bilden till papper; avtryck gjort från ett färdigt tryckblock.

en typgrad som motsvarar 28 typografiska punkter.

kort horisontell linje som används vid överföring av ord och sammanfogning av flerledade ord (annars kallas det överförings- eller bindetecken); bindetecken; tecken för överföring av en del av ett ord från en rad till en annan.

dokument som innehåller text, illustrationer, sammanställningar, nedtecknat på papper; en publikation i en eller flera volymer med varierande ämnen och betydande volym.

se tidskrift.

publicering av verk i tryck; omfattar utveckling av utgivningsinitiativ, redaktionell förberedelse av texter för sättning, skapande eller deltagande i skapandet av den mest lämpliga externa utgivningsformen för verket.

tryckmanus avsett för sättning.

(från latin. Ex libris – från boksamlingen), grafisk komposition med initialer eller namn på ägaren av boksamlingen, i liten storlek, vanligtvis klistrad på insidan av omslaget.

tiden under vilken ljus som reflekteras från originalet faller på ljuskänsligt material vid fotomekaniska processer.

slutligt meddelande om händelser som inträffade senare än handlingen som presenteras i huvuddelen av verket; avslutning.

fel, misstag i tryck eller skrift; en lista över fel som upptäckts efter att tryckningen avslutats och deras rättelse, bifogad till böcker.

etikett på varan eller dess förpackning, en typ av varumärke med angivande av namn, tillverkare och pris.

återskapat exakt dokument eller underskrift; plåt eller stämpel som återskapar den handskrivna underskriften.

vikning (fällning) av papper efter tryckning, för att få önskat format med följande sidnumrering.

en typ av fin justering, vars grad är lika med bredden.

eller flexografisk tryck, anilinfärgstryck – en variant av relieftryck, vars kännetecken är en flexibel tryckform och användning av sällsynta färger lösliga i sprit.

mycket tunna ark gjorda av ädla metaller (eller oädla), avsedda för prägling av texter eller dekorationer på styva omslag; speciellt papper täckt med bindemedel och strödd med metallpulver, avsett för prägling; tunn metallplåt, på vilken man kan trycka med flexografisk teknik (kan vara förenad med papper).

se samling

bok tryckt eller handskriven i folioformat. Vanligtvis en bok av stort format.

Typsnitt av specialtecken, som används för att ange uttal på främmande språk.

Vanligtvis en digital representation av typsnitt. En komplett uppsättning av alla bokstäver i alfabetet, siffror, skiljetecken och specialtecken som ingår i ett visst typsnitt.

en enkel eller rund, metallisk eller av annat material yta med upphöjd, nedsänkt eller platt bild, avsedd för tryck; för relieftryck en kolumn eller uppsättning kolumner avsedda för tryck; för demontering en kolumn efter tryckning avsedd för sortering av typografiskt material till kasht.

storlek, dimensioner av papper, bok, typografisk kolumn; albumformat, där produktens bredd är större än längden; tryckdimensioner bredd och längd i metriska måttenheter av papperark avsett för tryck; typografisk sammansättning dimensioner av typografisk sammansättning angivna i typografiska måttenheter; standardiserat format för papper eller kartong fastställt av norm.

begrepp som definierar längd och bredd av en bok, som uppstod med dess framträdande i form av en kodex. Bibliografiskt format infördes med uppfinningen och användningen av papper för att skriva böcker; beror på hur många gånger papperet (som motsvarar storlekarna av pappersmaskinens arm) har vikts. Så 1° (plano) – arket har inte vikts och har 2 sidor, det vill säga 1 blad; 2° (folio) – arket vikt 1 gång och har 4 sidor, det vill säga 2 blad; 4° (quarto) – vikt 2 gånger och har 8 sidor, det vill säga 4 blad; 8° (octavo) – vikt 3 gånger och har 16 sidor, det vill säga 8 blad. Normalisering av pappersformat har lett till att det bibliografiska formatet har ersatts av det biblioteksformat, som bestäms av längden på bokens rygg: 16° upp till 20 cm, 8° från 20 till 25 cm, 4° från 25 till 35 cm, 2° över 35 cm.

tryck för ifyllning, blankett som används för arbete på kontor och myndigheter.

metod för att skapa tryckformer för offset med hjälp av reproduktionsfotografi.

se fotografisk sammansättning.

ett gammalt namn för ljustryck.

typsnitt av siffror, bokstäver eller tecken med motsvarande minskad ögla, gjutna på den nedre eller övre linjen av grundtypsnittet, används för att sätta matematiska formler, referenser, indikatorer etc.

en av varianterna av gotisk skrift.

illustration i helsidesformat (oftast som inlägg) placerad bredvid titelbladet; i gamla tryck – titelblad utfört med gravyrteknik.

typsnittets grad motsvarande 10 typografiska punkter.

ett komplett typsnitt av en stil, som omfattar vanlig (normal) text, kursiv, halvfet (fet) i alla grader.

dagstidning eller tidskrift som ges ut oftare än en gång i veckan.

en ritning bestående av olika kombinationer av linjer, som bakgrund vid tryck av värdepapper och sedlar, utförd mekaniskt för att försvåra förfalskning.

graden av svärta (täckning) av fotografiskt material.

en enkelbladig skärare, en bokbinderimaskin som används för att skära papper, trimma tryck och böcker i bindningsprocessen.

den första varianten av det slaviska alfabetet, härstammande från grekiskan, skapad på 800-talet.

typsnittets övre del som har en ögla; tabellens övre, avgränsade del av tabellen, som innehåller förklaringar om de olika kolumnerna.

en variant av det latinska alfabetet, typisk för den gotiska stilens epok, kännetecknad av dess karakteristiska ornamentala element.

konsttekniker som innebär reproduktion av en ritning utförd i metall, trä eller på litografisk sten (t.ex. kopparstick, träblocktryck, litografi); användbara konstnärliga projekt av trycksaker, som bokbindning, omslag, skyddsomslag, affisch, förpackning etc.

vikten av en kvadratmeter av pappersprodukten (papper, kartong, wellpapp) uttryckt i gram.

det ryska alfabetet inspirerat av kyrilliska, för närvarande använt i Sovjetunionen och andra länder.

typsnitt med enhetlig linjetjocklek utan seriffer.

tryckarnas vapen, en fantasisk skapelse med kroppen av en bevingad lejon och huvudet av en örn, som håller två tamponer för färgöverföring.

kort text som grafiskt framhävs i innehållet i en tidskrift; i en ordbok eller encyklopedi – titeln på informationen (ordet) som är föremål för förklaring.

en typ av gravyrtryck, liknande rotogravyr. En pigmentkopi överförs till en kopparplåt. Rollen som raster i rotogravyr utförs av asfaltpulver.

färgglad illustration, initial, vinjett eller ornament i medeltida manuskript och inkunabler.

återgivning av en teckning, bild eller fotografi.

formulering som används efter den sista korrekturen, som uttrycker samtycke till tryck; tillstånd från kyrklig censur för publicering av en bok med religiöst innehåll, synliggjord i form av ett tryckt godkännande.

sammanfoga i en följd, utan stycke.

nedjusterad bokstav i en matematisk eller kemisk formel; register.

den inledande större, ofta dekorativa, bokstaven i texten som inleder en del av en bok eller en artikel i en tidskrift.

de äldsta böckerna som skapades under perioden från tryckets uppfinning till år 1500.

annons i en tidskrift.

justeringsmaterial (blind) som används för att öka avståndet mellan rader i sättningen, med en tjocklek från 1 till 4 punkter, längd från 1/2 till 7 kvadrater.

avdelning av tryckeriet eller ett självständigt företag som sysslar med bokbindning och efterbehandling av tryck.

se kursiv.

fast storlek i set-systemet; ett set är lika med 1/12 tum engelskt (0,013894 tum), fast grundläggande enhet – 1/18 set, lika med 0,0007716 tum.

variabel storlek i set-systemet, som används för att bestämma bredden på bokstäver och monotypjustering; lika med 1/18 ema (monotypens punkt).

utjämning av avståndet mellan bokstäver och ord i texten. Texten kan justeras till vänster eller höger marginal eller båda marginalerna tillsammans. vid linotypkomposition, att göra ändringar i avstånden mellan ord eller fylla justeringen av icke-tryckande platser, vilket möjliggör att maskinen kan gjuta raden. vid manuell komposition, att fylla med lämplig justering av avstånden mellan ord eller lediga platser utanför texten, för att få en rad av bestämd bredd.

den grundläggande delen av kalendern som innehåller uppdelningen av året i månader, veckor och dagar, med angivelse av helgdagar, namn, jubileer etc.

typsnitt med stora bokstäver (versaler) men med storlek och tjocklek av små bokstäver (utan övre och nedre förlängningar).

dekorerad bomulls- eller sidenrem, placerad högst upp och längst ner på ryggen av en bok, för att förstärka bindningen.

den första, och i fallet med en förtitel – den tredje sidan av verket, som innehåller huvudtiteln, författarens namn, förlagets namn, plats och år för utgivning.

Processen för justering av mellanrum mellan bokstäver. Manipulation av text som innebär att minska (oftare) eller öka avståndet mellan bokstäver eller textlinjer. Det handlar om att forma avståndet mellan vissa par av tecken på ett annat sätt än standard, t.ex. mellan "A" och "W", för att få text som består av optiskt jämnt avstånd mellan bokstäver. Ju högre grad av typsnitt, desto viktigare är det.

utgivningsinformation angående redaktionell och teknisk bearbetning av boken; i gamla tryck – en anteckning placerad i slutet av verket, som innehåller verkets titel, författarens namn, plats och år för utgivning samt tryckarens namn.

en typsnittsstorlek som motsvarar 7 typografiska punkter.

ett brutet typografiskt arrangemang med en viss bredd och längd, med eventuella bilder och tabeller, en- eller flerspalts, med eller utan paginering. en full kolumn av grundformat helt fylld med text, bilder etc.; vid uppslaget två på varandra följande kolumner (jämn och udda) som förekommer bredvid varandra i boken; en ofullständig kolumn inte helt fylld med text eller text med bilder; en uppslagen två på varandra följande kolumner (jämn och udda) som motsvarar de centrala sidorna av en vikning (falsad ark); en spaltkolumn vars tryckande element, oftast en bild, upptar hela bredden av marginalen eller marginalerna på sidan efter beskärning; en nedre ofullständig kolumn; en spetsig ofullständig kolumn från botten; en vakant (vakan) – en kolumn fylld endast med justeringsmaterial, underkastad paginering; en inskjuten kolumn vars tryckande element, oftast en bild, upptar en del av marginalen på sidan efter beskärning.

en kvantitativ uppsättning av individuella bokstäver i alfabetet, siffror och tecken som är lämpliga för ett visst språk.

namnet på en typsnittsstorlek, lika med 36 punkter; justeringsmaterial med en bredd av 3/4 kvadrat (36 punkter).

titeln på en samlad utgåva, placerad i boken på en jämn sida, bredvid huvudtiteln.

markering av fel i typografisk uppställning på provtryck (kallade korrektur), med hjälp av standardiserade korrekturtecken; åtgärden att rätta fel i typografisk uppställning. författarens införande av rättelser; stilistisk rättning av stilfel och brister; spaltkorrektur läst och rättad i spalter; teknisk bestämning och rättning av tekniska fel av typografen; i ark rättning av fel på provtryck av brutna kolumner; egen (hemma) – den första korrekturen utförd av korrekturläsaren på tryckeriet.

se garmond

i typografisk textuppställning, ett teknologiskt fel som består i felaktig ordning av avstånd i ett större antal på varandra följande rader, så att de skapar luckor i sammanhållningen av uppställningen. Sådana luckor skapar vertikala eller snedställda korridorer.

en uppsättning bokstäver och tecken med enhetliga karakteristiska drag.

kursiv, används för att sätta framhävelser.

en typografisk måttenhet = 4 cicero = 48 punkter (18,048 mm); namnet på en typsnittsstorlek.

förklarande text för kartor, planer, ritningar etc.

två eller fler bokstäver på en och samma teckenspelare.

den nedre gränsen för bokstävernas ritning, utan nedre förlängningar, som bildar en linje parallell med kanten av teckensnittets signaturplan.

ett bestämt antal rader av grundtext som utgör en kolumn i en enskild layout eller en del av den i en fleravsnitts-layout.

formande av kolumner i en bok eller tidskrift från spalter, plåtar, mönster, titlar och ornament, vanligtvis enligt anvisningar i korrekturtryck eller enligt publiceringslayouter.

Annars kallade versaler, stora bokstäver i alfabetet, som skiljer sig i form från gemener, och som ligger mellan den övre och grundlinjen i texten.

en samling av specifika format av designade kolumner i skala 1:1, klistrade med utskrifter av de faktiska sammansättningarna, plåtar och tabeller, med bevarande av brytningsprinciper, kompletterad med justering, som utgör en mall för brytning av kolumner. Innehåller sättet att placera texter, rubriker, grafik, markeringar eller andra element i kolumnen (eng. "layout").

handstil.

anteckningar om innehållet placerade på de yttre marginalerna av boken.

den otryckta delen av sidans yta längs de fyra kanterna av kolumnen. Ju större tryckkolumnen är på en sida av ett visst format, desto mindre är marginalerna.

material skrivet på en skrivmaskin, kontrollerat, justerat, avsett för sammansättning eller sammansättning och brytning, som innehåller textdelar, tabeller, mönster och bilagor som behövs för att producera en trycksak.

namnet på en variant inom gruppen av antikva skrifter, vars kännetecken är små varierande tjocklekar på strecken, mjuka övergångar från tunna till tjockare linjer samt avslutningar av bokstäver med snedställda eller horisontella seriffer, baserade på cirkelbågar.

teknisk information om boken.

ett system av tryckmått, så kallat Didot-systemet (parisiskt), baserat på typografisk punkt, vars metriska värde är 0,37594 mm (2660 p. = 1 m).

annars kallad textbokstav. Liten bokstav i alfabetet, som skiljer sig i form från versalen, det vill säga stor bokstav. Dess övre och nedre kant ligger mellan grundlinjen och medellinjen, medan dess förlängningar ligger mellan den nedre och övre linjen i texten.

klistra flera negativa eller diabilder på ett genomskinligt underlag (astralon), för att överföra bilden genom kopiering till tryckformen.

slumptillfälligt och oönskat bakgrund, som uppträder i form av regelbundna punkter, till följd av felaktig korsning av rasterlinjerna i den utförda plåten med rasterlinjerna i originalet.

ett uttalande, citat, eller en mening som betonar huvudtanken i verket eller dess del.

att göra ändringar i en del av upplagan i texten, t.ex. ändring av datum, tider, namn på artister i program, konserter eller affischer, ändring av en viss del av texten vid matriserings av akcidenstryck osv. i tidningen, delvis ändring av texten i första utgåvan av tidskriften, dikterad av behovet av att införa nyare eller lokala nyheter för den aktuella staden eller distriktet.

titelpartiet i en tidskrift, som omfattar bland annat titel, aktuellt nummer, plats och år för utgivning samt en kort information om vilka ämnen tidskriften är ägnad åt.

antalet av en utgåva av en bok, exemplar av ett nummer av en tidskrift, tidning eller annan trycksak.

ornament eller linje med en sidovägg avskuren i en vinkel av 45°, som används för att vika räta vinklar, tabeller, ramar etc. arrangemang.

tecken som används i texten samt i matematiska, kemiska och andra sammansättningar.

namnet på en typografisk storlek som motsvarar 6 p.

förklaring, anmärkning, fotnot av författaren eller redaktionen, som innehåller ytterligare information om hela stycken, meningar eller ord.

ett fast antal tryckark eller tryckark.

vid en placerad plåt, tabell eller initial, smalare än kolumnens bredd eller bruten, fyllning av det återstående utrymmet med text, som är sammansatt i en lämpligt mindre bredd.

papperomslag med flikar, som används som skydd för bokens bindning: uppfyller också en propagandafunktion.

en variant av den plana trycktekniken, som innebär överföring av färg från formen till en gummicylinder och sedan till papper (indirekt tryck).

ett gammalt begrepp för tryckeri eller förlag som har ett tryckeri.

ett indrag i kolumnen som uppstår genom att lägga ett lämpligt antal rader på ett smalare format, där titeln placeras; grafiskt avgränsad del av kolumnen i en tidskrift med hjälp av en ram.

yttre skydd för bokens innehåll, gjort av kartong (mjukt omslag) eller papp (hårt omslag).

ett papperband med ändar som är placerade under omslaget eller limmade, innehållande text som annonserar boken.

en aktivitet som omfattar vikning (falsning) av tryckta ark till ett fast format, insamling av bidrag (komplettering), sömnad, beskärning och sammanfogning med omslaget. Den polska normen PN-65/P-55501 skiljer mellan nio grundläggande typer av industriell bindning.

typsnitt eller linotyp rad med ett öga som innehåller ett dekorativt element.

text eller illustrativt material som fungerar som mönster (innehåll eller form och färg) för tryckning.

ordningsnummer som anger ordningen på sidorna i en bok eller tidskrift. Den placeras på en synlig plats ovanför eller under textkolumnen. Titelsidor eller vakanta sidor pagineras inte, även om de räknas med i ordningen av sidor. blind tillfällig nummer på sidan. vanlig sidnummer markerad med arabiska eller romerska siffror; levande rad av text av omständigheternas art tillsammans med nästa sidnummer, placerad högst upp eller längst ner i kolumnen; innehåller, förutom sidnumret, författarens namn, titeln på verket, del eller kapitel. Levande pagina bör få plats i en rad utan att fylla hela kolumnens bredd.

horisontell linje, även kallad tankstreck. Den kan ha längden av den stora bokstaven "N" i en viss stil och storlek och kallas då "En-tankstreck" eller av den stora bokstaven "M" i en viss stil och storlek och kallas då "Em-tankstreck". En-tankstreck placeras mellan ord som betyder "varaktighet", till exempel som anger tidens förlopp i månader, timmar eller år. Em-tankstreck används, liksom kolon eller parentes, för att återspegla en plötslig förändring av tanken, eller på en plats där ett komma skulle vara ett för svagt stopptecken. I MS Windows får man en en-tankstreck genom att trycka på vänster "Alt"-knapp och skriva in på det numeriska tangentbordet (som finns till höger) "0150", medan em-tankstreck får man genom att trycka på vänster "Alt" och skriva in koden "0151".

typografisk åtgärd som innebär att texten justeras till både vänster och höger marginal samtidigt, oavsett antalet bokstäver i raden.

en serie hål eller streck som görs i tryckprocessen eller med hjälp av en lämplig enhet (kam), kallad perforator, för att underlätta rivning av en del av papperet; utskärning av hål i pappersbandet som används för att styra arbetet av en monotypmaskin eller gjutmaskin i TTS-systemet.

vanligtvis dekorativ typografi, som inte används för att sätta samman texter för böcker, tidningar och tidskrifter.

sidan från den föregående utgåvan avsedd för sammansättning och brytning eller reproduktion med en annan teknik vid återutgivningar.

litterär stöld, olovlig användning av någon annans verk eller del av det, publicering av någon annans verk under eget namn.

annonsering, meddelande, slogan presenterad i en konstnärlig grafisk, tryckt eller målad form.

ett sätt att sätta samman uppräkningar, där bokstaven eller siffran i uppräkningen placeras i början av raden eller stycket, och texten i följande rader i vertikal linje med den första bokstaven i texten i den första raden.

en gren av industrin som omfattar anläggningar för alla trycktekniker, industriell bokbinderi och hjälpverksamheter (fabriker för grafiska färger, gjuterier för typsnitt, tillverkning av linotypmatriser etc.).

en del av rubrikfältet, som uppstår genom skärningen av rubriken och begränsas av linjer eller mellanrum.

en kopia av bilden (ritning, text etc.), där arrangemanget av mörka och ljusa områden överensstämmer med den motsvarande originalet.

en liten justering som motsvarar storleken på typsnittet i en viss stil, med en bredd som är hälften av den storleken.

en medeljustering av en viss typsnittsstorlek, med en bredd av 24 typografiska punkter.

aktiviteter relaterade till förberedelse av material i en förlag, avsedda för tryckproduktion.

en typ av reklamtryck, som förbereder utgivningen av en bok eller innehåller en beskrivning och karakteristik av maskiner, apparater, föremål etc.

ett bestämt förhållande mellan delarna av en helhet; den gyllene snittet av en rak linje på sådana delar, där den mindre delen förhåller sig både till den större delen och den större delen till hela linjen.

den första sidan av en bok som innehåller författarens (eller författarnas) namn, en förkortning av titeln och ibland förlagets tecken.

en inlagd sida med en större format än boksidorna, vanligtvis placerad på en kompletterande del, synlig för läsaren under läsningen av andra sidor i boken (ofta kartor, planer, ritningar).

återbrytning av en del eller hela den brutna boken eller tidskriften, som uppstår från stora korrigeringar, redaktionella förändringar eller förändringar i ordningen av artiklar.

en liten vinjett, vars design oftast är tematiskt relaterad till innehållet i boken, delar texten eller utgör slutet av ett kapitel.

återställande av sammansättningen på grund av stora korrigeringar, ändringar av format, stil eller typsnittsstorlek; sammansatt redaktionellt material som inte publicerades i tidskriften på grund av brist på utrymme och har slutat vara aktuellt.

grundläggande enhet av typografiska mått = 0,3759 mm.

anställd på ett förlag som ansvarar för produktionen av böcker, tidskrifter eller trycksaker. Hans eller hennes arbetsuppgifter inkluderar: justering av manus och illustrativt material, teknisk korrektur, framställning av layouter och skisser, godkännanden för tryck samt andra tekniska frågor relaterade till förlagsverksamhet.

överensstämmelse av kolumners rader som trycks på båda sidor av papperet.

så troget som möjligt återskapande av originalet med en av tryckteknikerna, för att reproducera på papper eller annat material; avtryck av det reproducerade originalet.

grafisk förbättring av originalet avsett för reproduktion; förbättring av negativa eller diabilder genom att framhäva detaljer i bilden, öka eller minska den optiska densiteten, för att uppnå maximal likhet mellan avtrycket och originalet.

den sista korrekturen innan tryckning av provtryck från maskinen, genomförd på grundval av korrekturavtryck som godkänts för tryck.

text skriven för hand; i bredare bemärkelse – textmaterial skrivet på maskin, redigerat och tekniskt bearbetat, avsett för sättning eller sättning och brytning.

justera de optiska avstånden mellan bokstäverna.

del av rubrikfältet i tabellen avskild av vertikala (horisontella) linjer eller avstånd.

ett mått av papper som motsvarar 500 ark.

material sammansatt enligt manus och justeringar, med bevarande av kvalitetsprinciper och krav som föreskrivs av normer och tekniska instruktioner; tillfälligt innehåll avsett för tryck av tillfälliga trycksaker; digital textkomposition med övervikt av siffror; verkkomposition av texter från skönlitterära, vetenskapliga och andra böcker; slät textkomposition utan tabeller, formler, tryckplåtar och andra hinder; matematisk komposition med övervikt av matematiska formler; notkomposition sammansatt för hand med nottyper; utländsk komposition på främmande språk; poesi komposition av poetiska verk; tabellkomposition av tabeller;

en av typerna av tryckkomposition, till stor del manuell, mycket arbetskrävande, som kräver hög kvalifikation från kompositören, omfattande alla typer av tillfälliga trycksaker, t.ex. formulär, kontorstryck, broschyrer, etiketter, affischer etc.

tryck, oftast reklam, vars volym består av flera eller dussintals sidor som är speciellt vikta (t.ex. i form av en dragspel).

alfabetisk lista över namn, termer eller efternamn, med angivande av sidnummer eller annan numrering, som möjliggör att hitta det sökta ämnet i texten.

publikation av läroboksart, kopierad med kopieringsteknik eller annan tryckteknik, avsedd för en viss krets av läsare.

slät textkomposition (utan hinder).

fin justering i storlekar från 6–20 punkter, med en tjocklek mindre än hälften av sin storlek. Annars kallad mellanrum mellan ord. Det är en tecken med ASCII-kod 32, som motsvarar det fria utrymmet mellan orden.

åtgärd relaterad till att sätta in blanksteg mellan bokstäver i ett ord (markering).

mått på typsnitt mellan signaturplanet och baksidan, angivet i typografiska måttenheter. Annars är det ett mått på bokstävernas höjd. Det mäts mellan den övre och nedre kanten av texten. I Polen bör typsnittsstorleken anges i typografiska punkter.

rad med ett följande nummer och titel eller nummer och förkortning av bokens titel, placerad längst ner på den första sidan av varje tryckark (komp. bokbindning); ryggsignatur placerad på ryggen av bokbindningen, vilket underlättar kontrollen av korrekt sammanställning av boken; spalt rad i början av spalten som innehåller beställningsnumret, förkortad titel av arbetet, kompositörens namn och andra uppgifter.

slut på grafiska tecken (bokstäver, siffror etc.) av vissa typsnitt i form av bågar eller korta streck. Ett exempel på ett serif-typsnitt är Times New Roman, och ett sans-serif-typsnitt är Arial.

sexton kolumner som utgör i formaten AB5 ett tryckark, i bindningsprocessen vikt (falsad) i tre vikningar.

se förord.

typografisk komposition med en bestämd bredd men valfri längd, oftast beroende på längden på skoveln.

typ av lång justering, med en tjocklek på 24–48 punkter och en längd på 2–7 kvadrater.

namnet på typsnittsstorleken 14 punkter.

oudrukt plats på kolumnen. Det särskiljs mellan bokstäver, mellan ord (blanksteg), mellan rader (interlinjer), mellan vikningar (delningsfält) och runt titlar.

uppsättning av texter, siffror eller rubriker avsedda för ifyllnad, placerade i ett rubrikfält i tabellen enligt en layout som bestäms av rubriken och (eller) sidhuvudet.

tabell där den ena halvan är placerad på en jämn kolumn och den andra på en udda kolumn.

illustration eller uppsättning av illustrationer med förklarande texter, placerade enligt en viss utgivningslayout.

namnet på en 16 punkters typsnitt.

enhetlig bakgrund tryckt med ljus färg, på vilken man sedan trycker text, illustrationer, ritningar med en mörkare färg.

del av en sammanhängande eller kontinuerlig publikation, avskild av författaren eller utgivaren, vanligtvis försett med sin egen titelblad och i regel med separat paginering.

alla processer för relieftryck. I allmän betydelse "tryckeri, vardagligt" relieftryck, och oftast – komposition av tryck från typsnitt, grafik, linjer och ornament.

namnet på ett verk, dess delar eller en text som förklarar innehållet i texten (tabellen). I en tidskrift hänvisar det till: själva tidskriften, till olika avdelningar, artiklar, krönikor, rubriker etc.

sättet att komponera en sida av en bok, broschyr, akcidens etc. blockasymmetrisk kännetecknas av texter som är sammansatta i block (rektanglar) som inte har en gemensam symmetriaxel; blocksymmetrisk kännetecknas av grupper av rader som bildar rektanglar (block) som är symmetriskt placerade i förhållande till kolumnens axel; flaggformad kännetecknas av rader vars början (eller slut) bildar en vertikal rak linje, medan den motsatta kanten, på grund av olika mängd text, bildar en oregelbunden linje; axelklassisk består av versaler, text och andra grafiska element (t.ex. glasplåtar), justerade på kolumnens symmetriaxel. Estetiken i layouten beror i stor utsträckning på valet av typsnitt, storlek på teckensnitt och storleken på avstånden mellan bokstäverna i orden, mellan orden och de enskilda raderna.

placeringen av text, illustrationer och olika grafiska element på sidan av en bok, tidskrift, tidning eller annan publikation, med hänsyn till pappersformat och kolumn, storlek på marginaler, typsnitt och teckenstorlek, placeringen av rubriker, allt anpassat till innehållet och syftet med publikationen. De vanligast använda typografiska layouterna är: asymmetrisk, block, flaggformad, fri, symmetrisk (klassisk, axel) och flerspalts.

ett fragment, utdrag del, stycke (t.ex. roman) som vanligtvis utgör en viss logisk helhet.

tom sida av boken som räknas med i pagineringen. kolumn bestående endast av justunkmaterial; oskriven sida, som räknas med i den totala pagineringen av boken.

parentes, skrivtecken av en eller flera delar, som används i matematiska kompositioner, tabeller, listor etc.

komponera text utan stycken; kapitel i boken bör inte börja med nya kolumner.

bestämd storlek på avståndet mellan texten och vänster kanten av kolumnen i den första raden av stycket.

kompositionsfel. Den sista raden av ett stycke som visas i början av nästa sida av publikationen.

typsnitt av stora bokstäver i en viss stil.

flertalet gånger snurra snöret runt sidorna av kolumnen för att skydda kompositionen mot att sprida sig.

rad av trycktecken, justerad till en viss bredd; stycke första raden av avsnittet i texten; beroende på teknisk disposition, komponerad med indrag eller utan indrag; huvudrad eller flera rader som framhävs i akcidenskompositioner; slutlig (utgående) – den sista, fullständiga eller ofullständiga raden av avsnittet i texten.

illustrativ dekoration, ursprungligen baserad på motiv av vinrankor (därav namnet), placerad som en dekorativ element på sidorna av boken eller tidskriften.

i bokbindning, en uppsättning tryckta och vikta (falsade) ark som samlats i ordning av sidor, förberedda för att kopplas till omslaget.

separat utförd tryck (t.ex. broschyr, prospekt, annons, enkät etc.) som sätts in i bokbindningen, i den färdiga boken eller tidskriften; i gjutform av linotyp – en variabel del som reglerar bredden och graden av den gjutna raden.

volumen, latinskt namn för en papyrus- eller pergamentrulle; en separat bokbindningsenhet, kan omfatta en eller flera volymer, utgör en av grunderna för statistiska beräkningar och inventering av biblioteksbestånd.

ytterligare text till specifika sidor av manuskriptet, spaltkorrigering eller korrigering i kolumner.

tillämpa den gällande regeln för korrekt komposition, som syftar till att optiskt jämnt belysa raderna och uppnå en enhetlig svarthet över hela ytan av den tryckta kolumnen; mellanbokstäver (så kallade ljus) – tillämpa mellanrum vid särskild uppställning av versalbokstäver, för att uppnå optiskt enhetliga avstånd mellan alla bokstäver som ingår i ordet.

enligt teknisk disposition, olika kompositioner av tecken, ord eller delar av texten genom användning av fetstil, kursiv, versaler, tillämpning av mellanrum etc.

Avståndet från ytan av ögat till ytan av foten av typsnittet; engelsk-amerikansk är 62 p. lipska är 66 p. parisk (normal) är 62 2/3 p. petersburg är 66 3/4 p.

sammanställd enligt grupper, stilar och storlekar, tryckt samling av skrifter, linjer, ornament, matematiska, kemiska tecken etc. som finns i det aktuella tryckeriet.

komplicerade typografiska kompositioner, t.ex. en- eller flerstegs matematiska formler, förenklade eller strukturella kemiska formler, som innehåller bokstäver, siffror, matematiska, kemiska tecken, linjer etc.

godkänd avtryck, färgprov, publiceringsskiss, layout etc., som utgör grunden för att utföra en viss teknologisk process.

infoga i sammansättningen, på platsen för den saknade tecknet eller oläsligt ord, en lämplig mängd tecken som är utmärkande och lätta att upptäcka av läsaren.

resterande efter att ha brutit tidningen eller tidskriften sammansättningar, reserverade av förlaget för nästa nummer.

Bindningsåtgärd. Vikning av falsade ark i deras ordning för att förbereda dem för sömnad eller limning. Utförs manuellt eller maskinellt.

produktionsavdelning i tryckeriet, som utför former från manuella, maskinella och plåtar.

flytta en eller flera föregående rader av text på ett sådant sätt att genom en jämn minskning av avstånden mellan orden eliminera den sista raden i stycket.

se proportion.

överenskomna beteckningar, med hjälp av vilka justering av manuskriptet utförs; accentuerade tillagda tecken av accenter i form av punkter, kommatecken, streck etc. i större versaler (över 20 p.); korrekturens fastställda överenskomna tecken, som används för att markera fel på korrekturkopior av texter, tabeller och andra element; speciella typsnitt som används i tekniska, vetenskapliga, kommersiella etc. sammansättningar. Dessa inkluderar bland annat matematiska, kemiska, astronomiska, biologiska, meteorologiska, musikaliska etc. tecken.